.
jag känner att-jag saknar att alltid ha någons famn att sitta i,lukten av rök,att älska mig själv,att vara ute på kvällarna,att inte ha några fieender,att skratta exakt varje dag,ligga i gungan på svedje och titta upp,att inte vara ledsen & vara nöjd med livet,att inte ta åt mig av andras åssikter,att komma överens med den,jag känner att jag saknar alla kvällar i överkalix.jag känner också att jag saknar mina gamla vänner som jag gick med i min förra klass.
jag älskar-mina syskon & kommer alltid vara stolt över dom.fast det egentligen kanske inte finns något att vara stolt över.även fast jag hatar dom och känner att jag inte kan lita på en av dom.så kommer dom alltid komma på första plats.jag älskar mina bröder & systrar över allt annat.jag älskar mina bröder och systrar som inte har samma blod.Jag älskar då personer lyckas få mig att skratta & vara lycklig då det egentligen är motsatsen.Jag älskar min familj & dom nära stående som känns som en riktig familj fast engentligen inte är det.
jag hatar-ordet "men",folk som inte har med saken att göra men ändå lägger sig i,dom som inte håller vad dom lovar,att bråka med dom jag älskar som mest.jag hatar att göra något som jag inte vill och sen få skuldkänslor och straffa mig själv.jag hatar den dära mag känslan då man är orolig,ledsen,arg,besviken och rädd.Jag hatar också att inte klara något jag kämpat för
jag önskar-att jag kommer att trivas med mig själv en dag,att allt blir bra,att min mamma inser hur mycket jag älskar hon och att jag aldrig menat något elakt,att den hära sommarn kommer bli det bästa,att folk inser att jag var den som alla tror att jag var,att jag aldrig gjorde något.jag önskar att alla ska sluta som vänner & inte fieender.den personen kommer tillbaka precis som jag gjorde.
jag saknar-hästarna.hästarna som bara stog där & kunde inte göra mer än att lyssna & förstå.att stå med min fina shadow och bara krama han och inte säga ett ord.ibland i timmar.Jag vill bara gråta då jag tänker på det men håller det tillbaka.hästarna må vara jordens bästa skappelse.Dom kommer alltid vara en del av mitt liv även fast jag inte håller på med det något mer.Jag vågar nog säga att han var en av dom 2 som jag älskade som mest.Ingen kommer någonsin förstå hur mycket jag älskade denna häst.min bästavän & den ända som fick höra alla mina problem & motgångarJag kommer ihåg dagen jag inte hann säga hejdå inte fick se han en sista gång.fick inte säga allt jag behövde säga & kunde inte förklara att denna häst var det ända jag kunde klara mig med.jag saknar dock inte tårarna varje kväll den månaden.Jag saknar också alla sommar kvällar som spenderades hos bra personer med bra vänner.alla gånger vi var uppe och skrattade hela natten & sen somna brevid dom jag älskar som mest.jag saknar en av mina bästavänner som jag kunde ha telefonsamtal som var längre än 1timma ibland.som inte längre är en av dom
tack verkligen alla i min familj,mina vänner,och alla ni som inte känner mig men ändå finns där.allt för er och lite till